Ett besök på Bergknallen
I Vedevåg ligger förskolan Bergknallen, där man för ett par år sedan profilerade sig på natur och hälsa.
Det första som möter besökaren, denna snöiga dag i januari, är den typiska lukten och synen av blöta overaller och kängor – många overaller och kängor. Det märks att man har varit ute i snön och kylan.
Mot en profil
Förskollärare Monica Andersson, som arbetat många år på Bergknallen, berättar om hur det gick till när det växte fram ett beslut att profilera förskolan på natur och hälsa.
- Det började först med att vi var ute mer än vi brukade och sedan började vi plocka med oss ”mellis” ut i skogen och efter det bestämde vi att vi skulle försöka vara ute en dag i veckan. Det här var väl för en åtta-tio år sedan, men sedan ungefär fyra år tillbaka har vi haft en mer tydlig profil. Att vara en förskola inriktad mot natur och hälsa. Nu är vi ute från klockan nio till två varje måndag plus två halva dagar.
Det är avdelningen Mossan som är ute mest, där de äldsta barnen går. Profileringen var ett initiativ från personalen och det har gett en nytändning och ett lyft för många. Det har också lett till att personalen fortbildat sig med kurser inriktade på utomhuspedagogik.
Målstyrd verksamhet
Precis som alla förskolor jobbar man på Bergknallen med tydliga mål för verksamheten och dessa mål omfattar här även uteverksamheten. För att vistas utomhus mycket handlar definitivt inte om att ”bara vara ute”. Monica berättar om att man flyttar ut den pedagogiska verksamheten och fyller tiden med meningsfulla aktiviteter som utvecklar barnen. Att låta dem klättra i träd eller att utmana dem att försöka ta sig upp för en sten med hjälp av ett rep är övningar som på ett lekfullt sätt tränar barnen i motorik och ger dem en känsla för den egna kroppens funktioner. Från ett bildspel visar Monica hur en flicka efter ett par försök hittar den rätta tekniken för att orka gå upp för en sten med hjälp av just ett rep.
Men det finns även goda möjligheter att träna andra förmågor än motoriken: Matematik med blåbär är ett exempel och att mäta hur många varv ett snöre når runt ett träd är ett annat.
Två stycken mål är centrala för utevistelserna och det är för det första att barnen ska tycka att det är kul och för det andra att alla ska vara delaktiga i allt. Det innebär att alla hjälper till med den ganska omfattande packningen på morgonen och att alla hjälps åt att frakta den till skogen, eller som nu på vintern till idrottsplatsen Smedvallen. Det kan också innebära att ett barn kan få gå tillbaka till förskolan tidigare om lusten saknas någon dag och det känns jobbigt att vara ute.
- Barnen ska inte få en negativ bild av att vara ute; det ska vara kul, säger Monica.
Full packning
Det är mycket som ska packas varje morgon innan man kommer ut i naturen: vattendunkar, hushållspapper, wokgrytan som maten lagas i och så förstås själva maten. Oftast är man runt 25-30 barn och fem stycken förskollärare som ger sig ut i skogen, för att lära, leka och laga mat. Men det brukar aldrig vara några problem att få med sig allt eftersom barnen oftast är villiga att hjälpa till med att bära och kånka.
Vad som inte packas särskilt ofta är leksaker. Det ingår nämligen i tankarna med utepedagogiken att barnen till så stor del som möjligt ska leka med det som finns i naturen och använda sin fantasi till max. Därför blir pinnar till kammar hos frisören och stubbar och stammar till hästar och kanske drakar.
Däremot får barnen gärna använda sågar och knivar i skogen. Markägaren som äger skogen där man brukar vara har fällt en stor gran åt barnen, som de nu försöker såga sig igenom.
Fördelarna många
Det finns förstås uppenbara fördelar med att vara ute mycket, som att få frisk luft och motion, men det finns även andra positiva effekter som förtjänar att omnämnas.
- Det lyfts fram olika kompetenser när man är ute, säger Monica.
Barn som kanske har lite svårt för det mer stillsamma innetempot kan komma helt till sin rätt ute. Livlighet och rörlighet upplevs som positiva egenskaper när man är ute. Barnen kan få beröm från både personal och kompisar för att de är duktiga på att till exempel klättra i träd.
En annan fördel med att vara ute mycket är att det på ett naturligt sätt vävs in en form av jämställdhetsarbete i verksamheten. På Bergknallen arbetar bara kvinnliga förskollärare och barnen får se hur fröknarna är klädda i snickarbyxor och hugger ved i skogen för att kunna elda. Något som kanske inte alla barn är riktigt vana vid. Det är viktigt ur ett genusperspektiv menar Monica att alla är med på allting; alla lagar mat och alla täljer och hugger ved.
Ytterligare en fördel är att uteverksamheten ger barnen mycket och kvalitativ ”vuxentid”
- Har man gått ut så är man ute, säger Monica. Det krävs att du är engagerad och dessutom finns inga telefoner eller datorer som kan störa närvaron med barnen.
I ur och skur
Både barn och personal har vant sig vid att vara ute i ur och skur och föräldrarna stöttar genom att se till så att barnen har ordentliga kläder. Men man kan ju inte låta bli att undra hur det gick när det var 25 grader kallt här i julas. Svaret på den frågan är att uteverksamheten gick lite på sparlåga under jullovet, kanske inte främst beroende på det kalla vädret utan beroende på att många, både barn och personal, var lediga.
- Vi har aldrig haft riktigt kallt när vi har varit ute med den ordinarie verksamheten, säger Monica. Men vi går ut även om det är kallt, man får bara anpassa till exempel maten efter temperaturen. Det blir lite mer förberedd mat om det är för kallt för att stå ute och skära och hacka.
Bättre torkmöjligheter
En uppenbar bieffekt av att vara ute i ur och skur är den mängd kläder och skor som behöver torkas när man kommer in. Men den syn som möter besökare nu är snart ett minne blott. Bergknallen ska få en tillbyggnad som kommer att underlätta förutsättningarna för att torka och förvara kläderna.
- Vi är så glada över att vi ska få en ny entré och fler torkskåp. Allt kommer att bli så mycket lättare.
AnnaKarin Persson, praktikant
Tillbaka